Det rödgröna högerspöket

Fredrik Almighty sade att Mona Sahlin nog hade fått valfeber när den rödgröna alliansen presenterade att inte heller de vill höja skatten vid en eventuell valseger. Hör och häpna: Jag håller med F. Reinfeldt.

Vad har hänt med vänsterblocket? Eller rättare sagt: Vad händer med politiken överhuvudtaget? De flesta partier samlas kring en grumlig mitthögerliberal ideologi där partiledarna guppar runt som matrester i gammalt flottigt diskvatten. Ingen talar längre om de människor som skall ta del i deras utformade samhälle som egentligen är ett gemensamt projekt. De flesta talar istället om siffror hämtade från diverse dokument och undersökningar. Ingen vågar tala om klass eller segregation skapat av skillnader mellan folkgrupper. Att förneka att Sverige fortfarande är ett klassamhälle är som att förneka folket på marken deras existens och vardag.

Skattefrågan har blivit ett känsligt ämne. I dagens individbaserade klimat tänker var och en på sin egen plånbok eller i bästa fall den närmaste familjen. Får Andersson, Pettersson, Lundström och jag mer pengar på kontot så spelar det ingen som helst roll vad som händer med vård, skola och omsorg. En etisk utgångspunkt i egoismen lyser som polstjärnan en klar natt. Vi är så förblindade av den där extra tusenlappen att vi i vår egocentriska idioti inte ens inser allvaret i att skattereducering innebär en rejäl försämring för de institutioner som skall finnas där den dagen vi blir sjuka, arbetslösa eller när våra barn behöver dagis eller skola. "Det händer väl inte mig."

Sedan 1990 har faktiskt över 200 000 jobb i den offentliga sektorn gått förlorade tack vare skattesänkningarna. Under den nuvarande regeringens mandatperiod har skattesänkningarna kostat staten närmare 100 miljarder kronor vilket direktpåverkar den offentliga sektorn så till den milda grad att den krympt likt en pitt i kallvatten.
Nyligen blev en mycket nära person till mig nekad vård av hennes dotter på grund av otillräckliga resurser. Hon blev till och med nekad vård TVÅ gånger i olika kommuner. Tredje gången hon sökte vård ringde hon bara och sa "Nu kommer vi in oavsett resurser!" När hennes 2 månader gamla dotter då undersöktes upptäcktes ett virus som satt sig på luftvägarna. Det lilla barnet kunde ha dött om hon blev nekad vård ännu en gång. Hade vi då haft en privatiserad vård hade inte ens min närståendes dotter varit i liv idag eftersom hon som föräldraledig med lägsta möjliga penning aldrig hade haft råd med intensivvård i närmare 7 dagar. I Mora avled Albin, 2 år efter att ha blivit nekad vård tack vare för lite resurser på akutmottagningen. Ingen hade tid nog att grundligt undersöka pojken tack vare underskott i personalen. Detta är en direkt följd av skattesänkningarna. Vad spelar det för roll om jag som ensam individ får 1000 spänn mer i kassan när samhällets medborgare blir slagen på käften av skattesänkarmonstret?
Därför är det så oerhört inställsamt och fjäskigt av vänsterblocket att inte våga ta fighten mot segregation, egoism och nyliberalt trams. Vakna Ohly, upp och hoppa Sahlin, vässa skärpan Språkrör och dra ut näsan ur pengajägarnas empatilösa ringmuskel. Höj skatten.