fredag 26 mars 2010

Den passiva facebook-tyckaren

I skrivande stund är det 4573 medlemmar i gruppen "Nya hoppbackar i Falun - nej tack!" på Facebook. När det nyligen skulle demostreras på gator och torg mot kommunpolitikernas förslag angående upprustning av hoppbackarna var det högst 80 personer närvarande. Vi gick en runda på stan med plakat och utrop. Journalisterna från de lokala tidningarna var på plats för att med sömndruckna ögon skåda spektaklet. Några bilder togs också på oss demostranter. Det var kanske en av de tröttaste demostrationer som världen någonsin har skådat.

Det är dock föga förvånande att bara 80 av de 4573 medlemmarna lyckades dyka upp på demostrationen. I dagens Sverige tycker vi inte offentligt. Vi vill göra oss själva till passiva aktörer som tycker lite så där på halvfjärs mellan hemmets skyddade väggar. Det är så enkelt att klicka på "gå med", "bli ett fan" och "gilla" på Facebook. Det enda som krävs är att du någotsånär håller med om det som det skall klickas om. Det andra är en enkel pekfingerrörelse. Sedan har du tyckt klart. med den lilla finmotoriska yttringen har du minsann visat vad du står för.

Detta är lathet. Det är också feghet och det är framför allt så typiskt för samhällsklimatet i Sverige 2010 att knyta näven i fickan. "Sitt på din stol, tyst för fan" är mer aktuellt nu än när Ebba Grön skanderade det för 32 år sedan. Sverigedemokrater, kvinnofientliga rörelser och förtryckande verksamheter skall tigas ihjäl tycker många, stående både högt och lågt i hierarkin. När patriot.nu står på stan med sina färgstarka svenska flaggor, militanta flyers och bomberjackaklädda pojkar i för stora kläder är det endast Ung Vänster som visar sig för att föra fram sina protester med en motmanifestation. Vart fan är övriga partier? Att ignorera sådana här extremister fungerar bara för den egna sinnesfridens skull. Deras hat och växande verksamhet försvinner bara för din syn. Rasism som samhällsproblem krymper inte bara för att det inte längre syns på din näthinna. Det behövs inga demostrationer iklädd palestinasjal och med en gatusten som vapen. Det behövs antirasistiska projekt från samtliga partier. Framför allt behövs varje människas mod att säga ifrån i det verkliga livet och inte genom fegisknapparna på FB.

Jag uppmanar, precis som Miljöpartiet gör i sitt partiprogram, till lite civil olydnad. Det är inte tack vare att Anna Lindhagen knöt näven i fickan och satt och muttrade hemma som vi har kvinnlig rösträtt i Sverige idag. Det har vi för att hon vågade. För att hon trodde. Och framför allt för att hon hade civilkurage.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Aotch!!!

Samuel sa...

Där har vi faktiskt något att lära av våra grannar på andra sidan Atlanten. De kan ju faktiskt demonstrera... om allt. Precis allt faktiskt.
En annan stilstudie är ju franska bönder, men det kanske är att dra det lite långt i de flesta fall.