lördag 18 december 2010

Religionernas kontroll av kvinnan del III - Koranen





















Koranen. Eller قرآن, qura:n av "qar'a" som betyder "Läsa". al-Qur'ān al-Karīm, eller "Den ädla recitationen", är Islams heliga skrift och den består av Muhammeds uppenbarelser och Guds sanna budskap som blev sänt till profeten genom ärkeängeln Jibril (namne med Gabriel inom ex. Kristendomen) under ett tjugotal år fram till år 610 e.v.t. Koranen sammanfattar och förkunnar den rena läran som tidigare profeter redan talat om. Koranen är därför i många avseenden en spegelbild av både Toran och Bibeln. Koranen talar om Abraham, Isac, Jacob och Jesus Kristus. Men enligt koranen blir Jesus varken korsfäst eller mördad av romarna. Han överlever och fortsätter sprida sitt budskap som Guds apostel, INTE hans son!

I det stora hela talar faktiskt Koranen, Toran och Bibeln om samma "Gud" (Lagen, normen, traditionen), citerad och beskriven av olika profeter och apostlar. Dessa texter ska ses som tidsdokument, inte sanningssägande texter om Guds son, tillika trollkarlen Jesus som gjorde vin av vatten. I dessa texter kan man utläsa mycket om dåtidens samhällskontext. Detta gäller då förstås även synen på Kvinnan som avspeglas i dessa religiösa texter. Men då påvisas det att Gud anser så, inte samhället, vilket man förstås ska bortse ifrån. Alla religiösa texter är skrivna av människor (Läs:män). Människor som är präglade av sin samtid. Därför kan vi se deras samtid i deras texter.

Vad hittar vi då för texter om Kvinnan i Koranen?

Männen vare kvinnornas föreståndare på grund av det företräde som Gud givit somliga framför andra (...) därför skola de rättskaffens kvinnorna vara undergivna och aktsamma (...) Och vad dem beträffar, av vilka I frukten uppstudsighet, så varna dem, skiljen dem från bädden och agen dem.
Koranen Sura 4:38

I skolen dock aldrig vara i stånd att behandla kvinnorna lika, ävem om I önskanden det.
Koranen sura 4:128

Så mycket mer än detta finns det inte som tydligt påvisar kvinnans plats som mannens undersåte. Precis som i Toran och Bibeln finns det texter som uttrycker att våld mot kvinnor är befogat om de är "uppstudsiga" eller "trotsiga". Det finns kvinnoförtryck och tortalitär patriarkal makt hos samtliga av de religioner jag tagit upp hittills. Det finns dock inte mer i Koranen än i Bibeln. Tvärtom. Kontrollen av kvinnan är, när det kommer till de heliga texterna, faktiskt tydligare inom Kristendom än inom Islam.

Vad kommer det då ifrån? Burqa. Niqab. Hijab. Lagligt våld mot kvinnor? Det kommer förstås inte alls från religionen i sig. Det kommer från tidigare patriarkala system och från tidigare traditioner. Tittar vi på mellanöstern ca. 800 f.v.t. kontrolleras det landområdet av Assyrierna. Detta fokslag hade en enväldig manlig Gud - Assur. Ordningen var strikt patriarkal och i lagskrifter från detta samhälle kan man läsa följande:

Utöver de straff som nämns på denna stentavla, kan den äkta mannen piska sin hustru, dra av henne håret och slita av hennes öron utan straff.

Utöver detta hade den äkta mannen rätt att vanställa sin hustrus ansikte utan straff. Gifta kvinnor skulle också enligt lag bära slöja. Slöjan betraktades som en symbol på mannens äganderätt. Om en kvinna som inte var gift bar slöja bestraffades hon hårt med "50 påkslag och skållhett vatten över huvudet."

I Assyriernas gudavärld fanns dock gudinnor. Självklart var den med mest makt modergudinnan Ishtar. Hon symboliserade Kroppen och hennes städer var Nieve och Arbela, där prostitutionen var längst framskriden.

Att kvinnor inom Islam bär olika typer av huvudduk, ligger alltså mer i äldre traditioner än i Islams heliga texter. Religionerna som vi känner dem, är inget annat än samlingar av tidigare religiösa doktriner och ett ihopplock av passande tradtitioner för att underhålla patriarkal makt och äganderätt över Kvinnor och materiella tillgångar. Islam är lika kvinnofientlig som flera övriga religioner.

Jag har sagt det förr. Minns att Islam är en 600 år yngre religion än Kristendomen. Hur såg Sverige ut för 600 år sedan? Då hade också kvinnorna här huvudduk och var lagligt långt underlägsna männen.

Hur som helst. Kvinnoförtryck och könsbegränsning är vidrigt oavsett land, religion och etnicitet. Det finns olika nivåer av det och det finns överallt. Kanske kan vi dock förstå det bättre om vi ser på historien och på hur äldre traditioner färgat 2010-års människor över hela världen. Då kan vi också se att det är dags för en radikal förändring. Det går för långsamt.

tisdag 14 december 2010

Religionernas kontroll av kvinnan II - Malleus Maleficarum





















Den 5 augusti 1676 samlades man kring ett häxbål i Stockholm. Bakom högen av torra kvistar skymtade man en kvinnogestalt. Det var Malin Matsdotter som hade blivit dömd för häxeri och snart skulle hon brännas levande på bål för hennes brott mot Gud.

Det var ovanligt att man brände människor levande som var dömda för häxeri. Vanligtvis avrättades de av halshuggning eller hängning, innan deras kroppas brändes. Ibland avrättades också män för hädelse och djävulspakt, men det var främst kvinnor som jagades av kyrkan för deras trots av den kristna doktrinen.

Många av den moderna kyrkans män vill ta udden av kvinnoförföljelserna som pågick i flera hundra år, genom att framhålla de män som blev avrättade för i princip samma brott. Det man dock ska ha klart för sig, var att den bok man utgick ifrån för att finna och oskadliggöra fritänkande, var riktad mot kvinnor - Malleus Maleficarum; Häxhammaren.

(Ordet "Maleficarum" står exempelvis i feminin form. I boken hävdar också författarna att ordet "Femina" (kvinna) härleds från orden "Fe" och "minus" som tillsammans betyder "trolös".)

Två dominikanska inkvisitorer, Jacob Sprenger och Heinrich Kramer, skrev Malleorum quorundam maleficarum, tam veterum quam recentiorum autorum, tomi duo 1487. Den hade ett påvligt förord av Innocentus VIII, som påpekade faran med häxor och hur man skulle utrota Satans makt på jorden genom att avrätta de som stod i förbund till Honom. Trots att boken förvägrades av flera katolska institutioner (Sprenger dömdes sedan av inkvisitionen för otrohet mot den katolska läran) var den, under 1600-talet, den bok som sålde mest näst efter Bibeln i Europa.

Boken är uppbyggd av tre delar. Först ämnar den bevisa att häxor finns, sedan hur man söker reda på dem och slutligen hur rättegång ska bedrivas mot dem och vilket straff de dömda ska få. I det stora hela sammanfattar Malleus Maleficarum dåtidens uppfattningar angående övernaturliga handlingar, striden mellan Gott och Ont och synen på Kvinnan.

Vad hittar vi då i Malleus Maleficarum?

Vad mer är Kvinnan, än en fiende till vänskapen, ett oundvikligt straff, ett nödvändigt ont, en naturlig frestelse, en önskvärd olycka, en fara för husfriden, en ljuvlig brist, en naturlig ondska, målad i förskönande färger.
-M.M Pt. I Q-6

För när det gäller intellektet, eller förståelsen av andliga ting, är (kvinnor)annorlunda än män.(...) Kvinnor är intellektuellt som barn. (...) Kvinnan är mer köttslig än mannen, det framgår av hennes många köttsliga styggelser. Hon är ett ofullkomlig djur och hon lurar dig alltid.
-M.M. Pt. 1 Q-6

Kvinnor har också svaga minnen och det är onaturligt för dem att inte vara disciplinerade. De kan inte vara fria att följa sin egen känsla, eftersom de saknar känslan av vad som är rätt.
-M.M. Pt. 1 Q-6

Så här fortsätter det i stort sätt genom hela boken. Kvinnor framställs som smutsiga, köttsliga, syndiga, korkade, vilda, onda och förledande. De är lättillgängliga för demoner och de kan också lätt locka med sig män till köttslig och andlig synd.

Vad tyder då detta på? Inte bevisar det att dessa påståenden är sanna. Istället visar Malleus Maleficarum upp rädsla och tvivel. Rädsla för det kvinnliga intellektet och för kvinnans utmanande av den patriarkala makten. Texten visar också upp tvivel. Tvivel inför männens förmåga att kontrollera sin köttsliga lust. Kvinnans kött måste smutskastas med synden för att männen ska hålla sig undan. Annars skulle man pippa dagen lång och kanske missa en och annan bön. Män kan alltså inte kontrollera sig själva utan de behöver Guds kraft för att hålla sig i byxan. (?) Hänger man sig till köttet skulle man också missa att frukta makten och underkasta sig Guds makt på jorden - kyrkan. Därför ska kroppen tuktas. För att slippa sexuell lust så man kan fokusera på mer på det andliga planet som i sin tur leder till ökad makt för kyrkan.

Detta är inte religion. Det är politik. Det är det det alltid har varit. Andlig vägledning kommer alltid i andra hand när man tittar på de religiösa doktrinernas historia. Inte är det den historiska Jesus fel att människor mördar varandra i hans namn. Inte heller är det människans påhittade Gudar som önskar livet ut 100 000-tals kvinnor i häxprocesser världen över. Inte heller är det Jesus, Allahs eller Jehovas fel att människor måste betala för syndernas förlåtelse eller tuktas av bisarra lagar som baseras på så gamla texter att ingen egentligen kan förstå dem.

Som en god vän till mig sa: Vem har snackat med Gud på sista tiden egentligen? Vem har någonsin snackat med honom? Är det egentligen inte bara dårarnas maktbegär som de försöker fästa vid ett fatasiväsen?

Religionshistoria kan vara en mycket viktig del i förståelsen av vår samtid och de sociala strukturer som finns. När vi tänker efter präglas vi av Malleus Maleficarum än idag. Det räcker att titta åt höger.

Läs mer om hädelse och djävulspakt i Soili-Maria Ollis briljanta avhandling "Visioner av världen".

måndag 6 december 2010

Religionernas kontroll av kvinnan del I


De tre stora världsreligionerna Kristendom, Islam och Judendom, är alla uppbyggda utav samma traditionella kanon. Personer återkommer och återberättar äldre sägner om gudar och världens mysterier. Berättelserna om Jesus sammanfaller med berättelserna om den Egyptiska guden Horus, Mose liv faller samman med egyptiska faraoers och de återkommer i Toran, Bibeln och Koranen.

Samtliga av dessa religioner föds ur ett patriarkalt system där kvinnan är underordnad mannen. Dena ordning behöver förstärkas för att nå totalitär makt över samhällets alla folkgrupper. Starka manliga ledare ska leda folket in i evigheten. Indoktrinering i religiösa livsstilar är en mycket viktig del i utövandet av makt. Manliga gudar kontrollerar människorna och männen kontrollerar kvinnorna. Ett påstått hot om världens undergång och underjordens brinnande eldar fängslar folket i en svart rädsla för döden. De vill alla leva för evigt i paradiset. För att göra det, behöver man följa regler. Man behöver underkasta sig religiösa seder och trons utvalda män.

Frukta mig, och du skall leva lyckligt.

I Första Mosebok - Genesis - Torans första bok, förbannas Eva för att ha lurat Adam till synd genom att äta av den förbjudna frukten. Kanske är det ett äpple, men troligare är det att de njutit av varandras kött utan Herrens välsignelse. Adam verkar här inte ha någon egen vilja och heller inget högfungerande intellekt. Han låter sig lätt luras av den bedrägliga kvinnan. Detta skrämmande väsen drar ner honom till syndens näste. För detta får alla kommande kvinnor lida.

Jag ska låta dig utstå stor vedermöda när du blir havande. Med smärta skall du föda dina barn. Men till din man skall din åtrå vara, och han skall råda över dig.
- Gen, 3:16

För Evas så kallade "synd" är alla kvinnor fördömda väsen redan från början i de trossatser som bygger på dessa texter. En orm finns där hennes tunga bor. Detta tog kvinnohataren Paulus fasta på när han tros ha diktat fler brev i fångenskap på den grekiska halvön.

Ni kvinnor, underordna er era män, som det anstår kristna.
- Kol 3:18

Detta är inte det enda Paulus har att säga om kvinnans roll i förhållande till mannen. Hans kontrollbehov över Kvinnan genomsyrar fler av hans brev. (Vem det egentligen var som skrev dem är ännu oklart. Fler teorier finns. Kanske den historiskt korrekta Jesus. Kanske en efterlevande kyrkofader som vill befästa patriarkatet ytterligare.)

Den enda formen av Kvinnan som är accepterad i sitt egenvärde enligt Bibeln, är förstås Modern. Då är hon alltid främst Moder och sedan Kvinna. Hon har ändå inte samma plats i samhället som mannen. Inte heller innehar hon samma makt eller samma utgångspunkter. Hennes enda väg till någon form av värde, är Moderskapet. Den heligaste av mödrar blir då Jungfru Maria, eftersom hon föder ett barn utan att ha bedrivit köttets otukt.

Då ingen kvinna kan bli gravid utan befruktning (Då fanns ingen provrörsteknik, så hon måste ha haft samlag), dyrkar alltså flera kristna grupper en kvinna som inte kan finnas på riktigt. Jungfru Maria är en önskedröm. En obesudlad kvinna som burit Herrens son (Självklart. Betydande Bibelmän fick söner. Inga döttrar.) i sitt rena sköte. Detta ska Kvinnan söka. Hon ska leva fylld med ånger för hennes bedrägliga kött som drar ner mannen i djävulens klor.

Förnekandet av Kvinnan som subjekt är enormt. Utan make, är hon ett intet. Utan Moderskapet, förblir hon orörd av Herrens hand. Skänker hon heller inte sin make en son, faller hon bortom Herrens blick.

Det här är väl så gott som borta i vårt samhälle. Eller? De kristna värderingarna genomsyrar fortfarande delar av vår kulturella identitet i det sekulariserade Sverige. Vår historia gör sig påmind i implicita regler. Kristdemokraterna sitter i regeringsposition och fördömer kvotering och homoäktenskap. SD-imbecillerna tjatar om kristna, svenska värderingar och fördömer Islams kontroll av kvinnor, trots att de är det mest antifeministiska partiet i riksdagen.

Trots att vi inte aktivt befinner oss i kyrkor och ber aftonbön, finns dessa normer kvar som spöken från det förflutna.

Vi söker en make och ett moderskap för att uppnå autonomitet. Det är den objektiva "meningen med livet." Singelkvinnan vars livmoder är fri från manlig säd, är fortfarande normbrytande och obehaglig.

Själv lever jag utanför Svenska Kyrkan. Jag tror inte på Gud. Inte heller på Jesus som hans son. Jag tror på Människan. (I alla fall de flesta.) Jag tror inte att Kristendom, hur modern den än må vara, kan förenas med feminism. Dess heliga bok är för genomsyrad av förakt och kontrollbegär av Kvinnan. Och detta ska konserveras och överleva alla klimatförändringar.

I begynnelsen skapades patriarkatet. Och religioner skapades i dess avbild. Och jag såg att det var ont.

Med begynnelsen menar jag här förstås inte The Big Bang. Jag menar snarare tiden för den neolitiska revolutionen.

Nästa blogg: Religionernas kontroll av Kvinnan del II; Malleus Maleficarum - häxprocesserna