fredag 23 september 2011

Sympati utan handling



Jag tittar på världen och blir besviken. Människors tomma ansikten och deras döda engagemang för humanitära frågor. De politiska partiernas påhittade agendor utanför den sexuella upphetsningen de får av ekonomiska debatter. Moderaterna är ett arbetarparti. Centern är det enda miljöpartiet. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Tillåt mig be er stoppa upp dessa lögner där solen aldrig skiner.

Vilka eftersträvar egentligen jämställdhet? Socialdemokraternas agenda för de feministiska frågorna existerar knappt. När de tas upp är det på en sådan oseriös nivå att man skäms. De har bara med orden "feministiskt parti" för att det ska vara så jävla PK. Klart ett socialdemokratiskt parti ska vara för jämställdhet. Kvinnor och män ska existera på samma villkor. Det tycker (V) också. Det tycker till och med (M). Det låter ju så jävla bra.

Men det är skillnad på ord och handling. Det är också skillnad på sympati och kamp. Bespara mig orden om de inte leder till handling. Bespara mig också sympatierna om de inte leder fram till en seriös kamp för jämställdhet.

Moderna människor förväntas vara mer liberala när det gäller synen på kön och maktstrukturen kring detta. Men jag tvivlar på att många egentligen förstår problemet. Man kan ha sympati för att kvinnor mår dåligt och känner sig förtryckta och marginaliserade, men det stannar där. I själva verket tror jag att många är ambivalent inför detta. "Klart vi ska ha jämställdhet, men jag vill inte ge upp den position min penis ger mig!"

Jag tycker i alla fall att jag gör mitt bästa för att tycka synd om kvinnor i deras trånga tillvaro.

Om ni sympatifulla människor inte tänker göra mer för att uppnå jämställdhet än en löjlig paragraf i ett partipolitiskt program, eller en klapp på huvudet på mikronivå, kan ni lika gärna erkänna högt: "Vi skiter i jämställdheten. Vi gillar att leva i en hierarki. Det är tryggt och bekvämt eftersom det alltid har varit så. Vi är fega och rädda. Vi är också okunniga om vad maktstrukturen utsätter människor för. Men det spelar ingen roll. Oavsett vilken smärta och ångest den fallocentriska ordningen orsakar människor tänker vi stanna i den och förneka problemet."

Det är nästan mer motbjudande med människor som låtsas bry sig om jämställdhetsfrågor för att sedan skita i dem, än folk som från början säger rätt ut att de är antifeminister.

Låtsasdemokrater: Fuck you very much.