Den här bilden tog jag igår på Panduro i Borlänge. Jag vet. Det är ett uttjatat ämne. Tjejer får rosa gulliga saker och pojkar får blå och tuffare grejer. På flickavdelningen på BR Leksaker kan man köpa en städmopp, en leksaksspis och dockor. På pojkavdelningen kan man köpa vapen, monster och utstyrslar så den blivande mannen får ikläda sig rollen som superhjälte. Jag kom och tänka på en sak igår när jag återigen retade upp mig så det pös ur öronen; när vi importerar leksaker, filmer, TV-program och andra kulturella uttryck från USA, importerar vi också ojämlikhet.
Det är ju inte bara leksakerna som understryker mannens och kvinnans plats i samhället. När man går igenom TV-tablåerna märker man först och främst att minst 75% av programmen är en amerikansk serie, eller utformad efter en amerikansk idé. Hollywoodfruarna som baserar sina liv på att tillfredställa sina män blev ett oerhört populärt inslag i svennebanans liv. Vilken förebild hon är, Anna Anka. Jag vet till och med folk som strävar efter att leva så. Det är ett steg i fel riktning.
Vi var som på väg ifrån det där. Ifrån husmodersskolor och kvinnoläger. Men nu. Nu är den levnadsstilen tillbaka igen. Industrimagnaten Ljungberg startade husmodersskolor i Dalarna för att kvinnorna skulle lära sig att ta hand om sina män. Detta har förstås ett rent ekonomiskt syfte. Män som blir omhändertagna med mat och diverse fjäsk är också goda arbetare. Starka arbetare som kan jobba länge och de blir också sällan sjuka. Kvinnor användes därmed som ett starkt medel i jakten på profit. Vilken tur att vi strävar efter det igen, ett ideal från slutet av 1800-talet. Bah!
USA är ett oerhört konservativt land när det gäller jämlikhet mellan kvinnor och män. Pengajakten är nästan pervers och folk har nästan ett sexuellt förhållande till pengar. Detta tar vi hit till Sverige när vi köper in deras tramskultur. Folk grinar sönder för att Gudrun eldar upp pengar, men ingen bryr sig ett skit om vilka löneskillnader som finns. Det är bara det att när pengar brinner blir det personligt påhoppade eftersom de får ståfräs av pengarna i sig. Ganska äckligt faktiskt.
Det är helt galet att vi så gärna vill vara USA. Det är väl ingenting att apa efter? Bra musik har producerats i det landet men that´s pretty much it. Kanske är det dags att den svenska normen tar ut sin näsa ur röven på USA och skapar sig sundare ideal som ser framåt. Sambon sa att all utveckling tar två steg framåt och sedan ett steg bakåt. Detta måste då vara ett enormt kliv bakåt. Det är obekvämt. Det är till och med rejält provocerande. Jag får upp min lunch.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar