Kvinnokroppen då och nu

Dags för min andra gästbloggare. Magnus Österberg, lärare i samhällskunskap och historia, tittar här närmare på bilden av Kvinnan då och nu.

Under 1800-talet formades två viktiga bilder av kvinnan; den svaga, ömtåliga och sjukliga överklasskvinnan och den starka, farliga och smittsamma underklasskvinnan. Med övergången ifrån det agrara samhället till industrisamhälle, med ökad urbanisering och växande marknadsekonomi, växte en ny social struktur fram som skilde mellan produktionssfär och reproduktionssfär. Resultatet av detta blev att kvinnan blev förpassad till en marginaliserad hemmavärld och hennes värde placerades i uppfattningen om kroppen.

Denna förändringsprocess drevs av den nya medelklassen som med sitt kapital, sin rörlighet och puritanska strävsamhetsetik framstod som det moderna Europas motor. Detta ledde vidare till att medelklassen numerärt, politiskt och kulturellt kom att upprätthålla det som kallas för "tolkningsföreträde". Kvinnosynen som växte fram under 1800-talet var medelklassens kvinnosyn och huvudinnehållet i denna borgerliga ideologi är välkänt. Kvinnans styrka är omsorg och känslor medan mannens är handling och förnuft.

Det ideal som här växte fram, var av ganska motsägelsefull karaktär. Kvinnan hade upphört att vara ett nödvändigt verkande väsen till att bli ett angenämt verkande väsen. Hon vilar inte längre i sig själv utan blir tvungen att framställa någonting; oskuld, älsklighet, höghet eller det motsatta, syndighet, liderlighet och låghet. (Madonnan/horan-polariteten. Jen von T anm.)

Kvinnan förbjöds njutning. När man äter, njuter man och denna njutning är något förbjudet. En njutande människa lever för livet självt och är en lycklig människa, en "bra människa" helt enkelt. Samtidigt sprider samhället med veckotidningar som härförare, budskapet att smal är lika med vacker. En smal människa visar prov på disciplin och ordning. Hon är någon. Dessa föreställningar kolliderar med varandra och leder till att den unga kvinnan, som gärna vill vara smal, förvägrar sig själv rätten att äta, njuta och vara lycklig. Kroppsuppfattningen kvinnan ger uttryck för, är inte enbart ett resultat utav personliga erfarenheter, utan också av samtida föreställningar om kropp och identitet. Detta innebär att kroppen och dess innebörder inte kan förstås isolerat ifrån sitt sociala och historiska sammanhang.

(Exempel på detta kan vara att bondkvinnan helst skulle vara storvuxen och kraftfull för att orka med sina fysiskt krävande uppgifter, var det önskvärt att den borgerliga kvinnan var späd och förfinad. Hon skulle ju axla rollen som ljuv maka, mor och kultiverad värdinna.)

Denna tvetydighet något som växte fram redan på 1800-talet och som i viss mån även idag gör sig gällande. Oskulden och högheten verkar i detta fall representeras av kvinnan som smal och därigenom disciplinerad. Att äta känns som en synd och kan leda till skuldkänslor.

Den borgerliga syn som växte fram genom den ökade industrialiseringen under 1800-talet, verkar fortfarande vara det dominerande idealet. Denna syn vidmakthålls genom att kvinnan förväntas iscensätta sig som små och med förment kvinnliga attribut; en viss typ av kläder, smink och smycken, vilket signalerar hjälplöshet.

Forskning rörande dagens kvinnor pekar på att, oavsett vilka former kroppskontrollen tar sig, är den socialt och kulturellt betingad. Emellertid kan det vara värt att påpeka att den kontroll som unga borgerliga kvinnor under det sena 1800-talet artikulerade delvis skiljer sig ifrån den kontroll dagens unga kvinnor ger uttryck för. Övervikt har historiskt sett inte haft samma centrala mening som det har i dagens samhälle. Ett sådant synsätt kan bara ta form i ett samhälle där mat finns i överflöd och är möjlig att välja bort. Den mest extrema form av denna kroppskontroll identifieras idag som ätstörningar och diagnoser som anorexia och bulimi har blivit allmänt kända.

Roten till denna kontroll av kvinnokroppen var och är fortfarande en konsekvens av maktförhållandet mellan könen. Patriarkatet fängslar kvinnokroppen som objekt. Den kanske största skillnaden mellan våra dagar och hur det har sett ut historiskt är att mycket av kontrollen "har flyttat in i kvinnans eget huvud”. De tidigare mer uttalade strävandena att kontrollera kroppen, vilket illustreras ganska väl av korsetten, har ersatts av ett mer subtilt system av regler. Maktförhållanden mellan könen upprätthålls av dessa regler som anger lämpligt beteende, kroppsrörelser, gester, samt uppdelning av socialt och fysiskt rum. Detta blir som en osynlig korsett.

Denna historiska jämförelse visar att man kan uppleva att mycket har förändrats över tid, men att det i själva verket är samma mekanismer som agerar även i våra dagar som under 1800-talet. Istället för att ge kvinnan en korsett, agerar samhället genom media för att klargöra för kvinnan vad som är ett önskvärt utseende och beteende. Kvinnan kan genom sina idoga strävanden att efterlikna det mediaförmedlade idealet, utveckla livshotande sjukdomar som i värsta fall leder till döden. Detta sammantaget indikerar att kvinnan, kanske särskilt den unga kvinnan, har en mycket utsatt position i samhället både historiskt sett och i vår samtid.

/Magnus Österberg

Kvinnor sätter sitt liv på spel för att passa in i skönhetsnormen. Det är ett mycket allvarligt problem och en illa smakande frukt som mognat på ett träd där stammen är patriarkatet och grenarna är medias makt över människorna. Free your mind.

/Jen von T