torsdag 21 oktober 2010

Skitmusik som försäljningsknep



UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ-UNTZ

Piiiiip-plopp-plopp-plopp-plopp-plopp-plopp!Piiiiip-plopp-plopp-plopp-plopp-plopp-plopp!Piiiiip-plopp-plopp-plopp-plopp-plopp-plopp!Piiiiip-plopp-plopp-plopp-plopp-plopp-plopp!Piiiiip-plopp-plopp-plopp-plopp-plopp-plopp!Piiiiip-plopp-plopp-plopp-plopp-plopp-plopp!Piiiiip-plopp-plopp-plopp-plopp-plopp-plopp!

Japp. Så låter det faktiskt inne på Gina Tricot i Falun. Igår var jag där för att inhandla ett par jeans. Även jag måste ju ha kläder på mig, även om jag fullständigt AVSKYR att "shoppa loss", som Übermodekonsumenterna kallar det. Så fort de elektriska dörrarna släppte in mig i den temperaturmässigt gemytliga miljön, ville jag lägga mig ner på golvet och skrika som ett trotsåldersbarn.

Detta hysteriska jävla oljud skar in i mina hörselgångar som om ljudvågorna hade varit slagborrar. Det bultade och det bankade. Volymen var bortom all sans och reson, vilket gjorde att det hela gick från avskyvärt till den djupaste form av självspäkelse i ett lavafyllt hål. Detta handlar inte om musiksmak, det handlar om tortyr.

Det är inte discomusik vi talar om. Inte heller sansade former av techno. Detta är någonting annat. "Musik" skapade av maskiner. Det låter som om skaparen tagit fram en dator med olika tangentbordskommandon för oljud, och sedan smattrat hysteriskt på alla möjliga bokstäver och siffror. Då och då har skaparen också lagt in en röst som med en iskall söndereffektiserad ton säger typ "Dance". I själva verket säger rösten - "KÖP!"

Det finns mängder av psykologistudier som lyfter fram stressmusikens påverkan på konsumenter i exempelvis en klädbutik. Om musiken bygger på 120 bpm, blir vi automatiskt uppe i varv. Vi springer runt som råttor i butiken och rafsar åt oss det mesta. Impulsköper. Vi provar inte ens. Vi bara köper. Vi vill skynda oss. IN! UT!
På så sätt ökar förstås vinsten för säljföretaget. Destå fler impulsköp och fler kunder som springer in och ut, ökar profiten. Är det inte gulligt och utvecklande för oss som mänskliga varelser så säg?

Jag frågade kassören om detta.
- Hur står ni ut att arbeta i detta oljud?
- Ja...men vissa gillar ju musiken också.
- Det tror jag säkert att de gör. Men volymen och stressnivån då?
- Ja...jag tror att man blir avtrubbad efter ett tag.

Det var hon som sa det.

Jag gråter för mänskligheten.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Tack.

Varför, varför och Varför har vi ett sämhälle som vi har? Egentligen. De flesta lever olyckligt och trots att svaren ligger på bordet, fortsätter de med sitt sk liv.

Musik (och lokalens utseende) inne i butiker eller sk restauranger (ja, jag tänker på McDonalds) är INTE till för kunden direkt, utan precis som du skriver: För att få vinst.

Girig vill ha mer, mer, mer and so on. Och girig vet inte ens varför. Girig är omedveten (nu snubblade jag lite in på enbart giriga människor också).

Sofia Nilsson sa...

"...man blir avtrubbad efter ett tag."
Skratta eller gråta?

Har en kompis som jobbar på BikBok (same same) i Blge och hon berättade att de blivit instruerade att från och med torsdag klockan 16:00 till lördag stängning inta ett sk party mode. Dvs pumpa upp volymen på musiken (sådan som du beskriver) och hänga alla blingiga partykläder framför basplagg. DESSUTOM ska de gå i högklackat och vara "snärtiga" och glada, som om det vore en förfest. Det är sorgligt för att det är sant.

Jen von T sa...

Girighet, snikenhet, egoism. Allt i kölvattnet av kapitalismen.

Sofia, det kunde man väl ge sig fan på att de får såna instruktioner. FÖRFEST!!?!?!?

inför vilken fest då? Firandet av mänsklighetens totala kollaps?